Annons:

Premium

Bara smulor kvar av statens stöd till SAS

Staten får tillbaka några hundra miljoner av fyra miljarder kronor i lån till SAS. I bästa fall och om några år. Av: Leif Holmkvist.

”Krångliga turer utformade av svindyra affärsjurister som gröper pengar ut SAS sinande kassa”

Natten till i går släppte SAS villkoren för att få sin rekonstruktion godkänd av den amerikanske konkursdomaren i en även för skolade ekonomer nära nog ogenomtränglig skrivelse byggd på ett antal premisser som måste uppfyllas.

Travel News har tidigare berättat att aktieägarna och de flesta oprioriterade fordringsägare förlorar sina pengar. Innehavare av de kommersiella hybridobligationerna får viss ersättning, först lite kontanter när Chapter 11-processen godkänns, senare lite till om det går bra för SAS. Teoretiskt kan de får upp till 20 – 25 procent om några år.

Värre är det för innehavarna av efterställda hybridobligationer, som saknar säkerhet och hamnar i kön av oprioriterade fordringsägare. Och här finns bland annat svenska staten, som har två lån till SAS om 1,5 och 2,5 miljarder kronor, men regeringen har valt att lägga locket på om villkoren för respektive lån.

Såvitt det går att utläsa av SAS pressmeddelande får oprioriterade fordringsägare nöja sig med 1,7 – 2,7 procent när processen slutförs i vår med chans att få ytterligare 5 procent om några år. Det skulle betyda att staten högst kan få tillbaka omkring 300 miljoner kronor, i värsta fall betydligt mindre. Det ska ses i ljuset av att skattebetalarna det senaste decenniet satsat omkring 10 miljarder kronor på SAS.

Men krånglet är inte slut med detta. SAS fick 9,5 miljarder i stöd under pandemin och Ryanair anmälde bolaget till EU-kommissionen för olaga statsstöd. EU godkände först stödet, men efter överklagande kräver kommissionen en så kallad step-up-mekanism. SAS kan inte bara få pengar av svenska och danska staten, utan måste ge något tillbaka.

Detta ska ske i form av nya statshybridobligationer, i Sveriges fall på 236 miljoner kronor. De är också efterställda och sannolikt i praktiken värdelösa. Men processen måste godkännas av bolagsstämman.

Krångliga turer utformade av svindyra affärsjurister som gröper pengar ut SAS sinande kassa.

Betydligt enklare är då SAS årsbokslut för verksamhetsåret som slutade den 31 oktober. Nyckeltalen är redan kända: 42 miljarder kronor i intäkter, 5,7 miljarder i förlust, men en totalförlust på nära 7 miljarder efter omvärdering av pensionsordningar. 2,5 miljarder rann ur kassan, men SAS hade 6 miljarder kvar i likvida medel.