Annons:

Premium

Därför lanseras flygets vätgasunion just nu

Travel News chefredaktör Viggo Cavling rapporterar från en pressträff med flygets viktigaste aktörer. Han anar en plan, men tror inte på dess deadline.

”Planen, för det finns en sådan, är att el ska ta hand om de kortaste flygresorna. SAF ska ta hand om long haul. Och att vätgasflygbränsle ska lösa det som är däremellan”

I måndags var jag på Revenue Forum på Hotel Birger Jarl och lyssnade på diverse smarta människor. Den sista talaren (jag hörde) förklarade att man på varje meningslöst möte skulle ställa frågan: “Why?” så många gånger man kunde. 

Denna modell använde jag idag tisdag när jag var på en pressträff i Näringslivets hus. På scen fanns representanter från Swedavia, Airbus, Avinor, SAS och Vattenfall. De annonserade att de skulle samarbeta för att utveckla en infrastruktur för vätgasflyg på flygplatser i Sverige och Norge. 

Bakgrunden kan vi alla. EU har som mål att vi ska nå nettonollutsläpp 2045. För att nå detta mål måste förstås hela samhället ställa om fullständigt. När det kommer till fossilfri el har Sverige goda förutsättningar tack vare många älvar, vindkraftverk, några kärnkraftverk och en smula solenergi. Om det inte vore för EU:s prisregler skulle vi i Sverige ha i princip gratis el här tio månader om året.

Följaktligen är det många som vill bygga fabriker i vårt land för både nya bilbatterier och grönt stål. Detta känner vi alla till. 

Och nu ska flygbranschen haka på trenden hållbart flyg. Vätgas är en väg fram när det kommer till flygbränsle. De två andra heter el och SAF. Det sista är idag tre till fyra gånger så dyrt som vanligt flygbränsle. Och mängden energi som krävs för att tillverka SAF till den nivå vi idag har flygbränsle är tusen nya vindkraftverk om dagen i tolv år, enligt miljöexperten Julien Etchanchu på Advito. 

Svindlande alltså.

Jag frågade Vattenfalls man i panelen, Per Sundell, hur mycket energi det kommer att krävas för att tillverka vätgas så man täcker flygets nuvarande behov. Det ville han inte svara på för att: 

1. Inte räknat på det.  

2. Inte vet hur mycket bränsle som kommer att behövas i framtiden.

Experter är överens om att dagens behov av flygbränsle kommer att fördubblas de närmaste tjugo åren eftersom flygresandet gör så. Bara två procent av världens befolkning har varit inne i ett flygplan i dag. 

SAF utgör 2024 några promille av den totala mängden flygbränsle.  

Vattenfalls Per Sundell kunde inte heller svara på hur mycket en liter vätgasflygbränsle kommer att kosta i framtiden, men bara att en liter vätgasflygbränsle idag är betydligt dyrare än en liter SAF. Som alltså är fyra gånger dyrare än “vanligt” flygbränsle.

Planen, för det finns en sådan, är att el ska ta hand om de kortaste flygresorna. SAF ska ta hand om long haul. Och att vätgasflygbränsle ska lösa det som är däremellan. 

Detta innebär förstås stora utmaningar för Swedavia och dess norska motsvarighet Avinor som idag har ett (1) system för att hantera bränsle på sina flygplatser. 

Arlanda nya säkerhetskontroll.

På Arlanda tar det flera år att bygga en ny säkerhetskontroll och träveranda för nya butiker och restauranger i en del av terminalen. Det ger en föraning om hur lång tid det kommer att ta att bygga tre separata system för att tanka flygplan.

Plus en liten fabrik för att tillverka vätgasflygbränsle.

2035 vill Airbus och de andra vara i gång med vätgas i luften på kommersiell basis. 

Det är med andra ord sjukt bråttom och förstås börjar man med en utredning när president Marcon är i stan. De finaste direktörerna på SAS och Airbus signerade avtalet i Stadshuset under överinseende av kung och statsminister.

När utredningen som avtalet gäller ska vara klar redovisades inte på pressträffen. 

Men när Karine Guenan från Airbus pratade anade jag en förklaring till att samarbetet inleddes. Utredningen kommer att leda fram till en ansökan om pengar från EU. Att den gröna omställningen kommer att kräva gigantiska investeringar har man redan insett i Kina och USA. De öser statliga bidrag över företag med de bästa (största?) idéerna för den gröna omställningen. Statsbidrag är förbjudet i EU, men många (jag) tror att det snart kommer att bli ett undantag för gröna investeringar.

När detta undantag kommer ligger Swedavia, Airbus, Avinor, SAS och Vattenfall bra till om de redan är samkörda och har en plan, jag menar förstås en färdig utredning. 

När jag intervjuade SAS vd Anko van der Werff i våras varnade han för en utveckling där USA springer förbi Europa och utvecklar ett grönt flygbränsle som sedan kan säljas dyrt till flygbolag i Europa. 

Det är alltså därför som de fem aktörerna kallade till pressmöte i tisdags enligt undertecknad. 

Varför de inledde pressträffen med ett trettio minuter långt kafferep är för mig fortfarande obegripligt. Men vissa mysterier måste ju trots allt få finnas kvar. 

Tyvärr tror jag att EU-målet nettonoll 2045 är helt omöjligt att nå. Det kommer att ta overkligt lång tid att skapa en fossilfri värld. Det tror jag eftersom medborgarnas intresse för att flyga mindre alternativt betala fyra gånger mer för en biljett är nettonoll. 

Men det är förstås bra att man nu har börjat resan mot en koldioxidfri värld. Mitt stalltips är att man når detta år 2100.